Jaha... vet inte riktigt hur jag ska formulera mig.

Idag är livet inte värt att leva säger väl allt... Så mycket skit som händer runt omkring hela tiden... Känns liksom inte som att det är värt det längre.

Allting går åt helvete runt omkring en och det enda man vill göra är att skjuta sig själv.

Folk dör som flugor runt en och ingen bryr sig om en.

När folk väl tar sig tid att lägga sig i ens liv så tror de att de vet allt. "Du kan det här, du tycker såhär, du känner såhär..."  Jag blir så jävla trött på alltihop. Ibland känns det sååååå jävla lockande att skära halsen av sig själv.

Jag sitter här och tänker över allt som finns runt omkring mig... och vad ser jag? Jag ser vänner som inte låtsas om att man finns förrän de behöver något från en. Jag ser killar som påstår att de älskar en bara för att slänga undan en som en trasig leksak när de inte orkar anstränga sig mer, och sedan kommer tillbaks när de är på humör igen och förväntar sig att allt ska fortsätta som innan. Jag ser släkt och vänner som ser ner på en för att livet inte går lika smidigt för en annan som de själva. Jag ser arbetskamrater som skrattar bakom ens rygg när de pratar om hur fånig och dum man är för att man inte festar nätterna i ända samtidigt som man har tio olika jobb.

Så vad ska man göra förväntar de sig? När ingen vill anställa en? När ingen vill umgås med en? När alla säger "gör si gör så, tyck så känn så" men allt de säger går så helt emot hur man själv är att det bara blir värre. Och när man försöker följa deras råd, försöker uppföra sig som alla tycker att man ska göra, och det går åt helvete som man visste att det skulle göra, så ser de ännu mer nedlåtande på en, som om det var ens eget fel för att man var dum nog att göra på det sättet från början.

Ibland föreställer jag mig att jag öppnar dörren, går ut och bara går rakt ut i skogen. Och går... och går... och går... och går... Och bara fortsätter att gå tills jag når en plats där helvetet inte har nått än.

Usch, jag blir depprimerad av att skriva ner det här.

Tills nästa gång

/// VampireCat

Eller rättare sagt slå ihjäl någon.

Jag fattar inte varför en del människor tycker så jävla mycket om att dumpa sin skit på andra människor!

Som den där jävla sär subban jag bor ihop med. Hon har sönder och förstör saker och sen skyller hon på mig!!

Fy fan säger jag bara!

Hade jag någon annanstans att ta vägen så skulle jag sticka så snabbt jag bara kunde, och ta alla mina saker med mig!

Hon skulle knappast se sådär jävla självbelåten ut om allt som är mitt helt plötsligt försvann från huset!

Ha! Det skulle bli så jävla tomt och renskrapat att till och med hon skulle vilja springa till affären!!!!!

Jaha... Ännu en dag... Ännu en hel hög med saker som får mig att vilja hoppa från en hög bro...

Var ska jag börja?

Har fått vända på dygnet efter som jag jobbat från fyra på eftermiddagen till tolv på natten de senaste dagarna, men trots arbetstimmarna så beklagar sig folk över att jag sover bort hela dagarna. För alla som ska gå på ett 8-9 timmars arbetspass vid fyra är ju uppe vid sju på morgonen, eller hur?  =.=

Vindskivorna på ena sidan huset har reducerats till en samling tandpetare så metallen som ttäcker dem slår som en jävla trumma så fort det blåser.

Vinden har blåst ner ett av våra träd här hemma, så då fick de för sig att Men vi tar ner alltihop så är vi av med skiten sen!! Tvättlinan? Äsch, vi skaffar en torkvinda!!
Är det någon här som har försökt hänga 200 x 260 lakan på en torkvinda förut? DET GÅR INTE!! FATTA DET!!!!

Hölls vaken halva natten av att en viss person drog timmerstockar i vardagsrummet hela natten. Och jag menar inte små zzz........zzz.........zzz.....
Nej nej, det hade varit illa nog. Istället är det ett ihållande ZZZZZZZZZZZ....ZZZZZZZZZZZZZ...ZZZZZZZZZZZZZ...ZZZ
ZZZZZZZZZZ!!!!!!!!
VEM FAN KAN SOVA I DET OVÄSENDET???????
Myggor som flyger omkring i rummet när man ska sova eftersom någon vänlig själ lämnat dörren på vid gavel, myggnäten fråndragna och lampan i taket tänd.

Jag måste jobba ihop med människor som skäller på mig om jag råkar ställa något på fel plats men som själva har samma ordningssinne som en grupp tvååringar!!!

Kommer upp på morgonen och kollar kylskåpet. Är extremt sugen på två rosbiffsmackor. Men vad ser jag? Paketet som jag köpte för bara tre dagar sedan är nästan tomt!!! Vänder mig till päron nummer ett och frågar: Vad fan, hur många mackor har ni ätit egentligen??? Varpå hon svarar: Bara ett par stycken.

Slutsats: De har gått och gjort rullar av rostbiffsskivorna och ätit direkt.

En välbevarad tradition kanske, men de kunde väl för fan ha sparat ett par skivor till mig? En och en halv skiva kvar av två hakto rostbiff..... jösses.... och de gnäller på att jag slösar?

Sen har vi dagen så de vet att jag börjar vid tre och ska jobba till sent. Vad gör de? Jodå, DEN DAGEN får de för sig att byta ut vindskivorna, det lär som om någon försökte riva huset!! Klockan nio på morgonen!!!

Efter en stund blir det äntligen tyst, men sen hör jag ett BRRRAAAAAKKK!!!! Flyger upp ur sängen, bergsäker på att de har kört bilen i boden eller något liknande. Neeeejdå, de har kört igång en jävla grävskopa ochgräver upp rötterna till träden de kapade ner!!! Kan de inte vänta med att göra sånt tills jag har klivit upp??? Det är som att försöka sova på en byggarbetsplats!!

Och sist men inte minst: Vad utgör väl inte grundplattan till alla dagar lika underbara som den här? Hm? Jo, det ska jag tala om för er, insikten om att alla ens så kallade "vänner" fullkomligt har övergivit en. Jag får inga svar på de sms jag skickar till dem, inga svar på mail, facebook eller något annat.

Försökte samla ihop ett gäng som ville åka till jönköping, nä ingen som var intresserad. Däremot kunde de samla ihop ett eget gäng och åka själva, på den dagen de sagt att de inte kunde åka.

Frågade runt om det var någon som ville åka till Ullared, jag kunde bidra med bil bara någon annan ville köra. Nä, ingen som hade tid just nu, till jul kanske. Sen läser jag på facebook vad kul de hade och hur mycket de handlade när de var i ullared i helgen... Tack alla jävla as, jag hoppas ni spolar ner er själva i toaletten och drunknar där.

Har upptäckt det nu att jag kan lika gärna skuta bry mig, det är ju uppenbarligen ingen som vill ha med mig att göra längre. Inte ens killen som påstår att han vill ha ett förhållande med mig svarar när jag skriver till honom längre.

Uppmuntrande va?

Funderar allvarligt på att skrapa ihop tillräckligt med pengar för att flytta någon annanstans. Skaffa en fin lägenhet eller ett litet hus och bara sköta mig själv. En liten plats där jag helt kan strunta i alla idioter som bara låtsas tycka om en när de behöver något från en.

Far åt helvete med dem allihop.

Om det är sånna vänner som ska göra livet värt att leva så låter jag hellre bli att leva.

/// Er trötta, ensamma och i övrigt enormt irriterade VampieCat

Jaha, ännu en dag då man mest bara känner för att gå och hänga sig.

Vaknade upp och fann Madam på ett sällsynt dåligt humör, men som vanligt verkar inte ens hon veta varför så jag har ingen aning.

Städade igår eftersom hon ville lägga på en ny matta hon köpt, men vad är det första jag hör när jag vaknar? Dammsugaren. Tror ni inte att fanskapet har städat hela huset en gång till?

Jag tänker sluta städa helt och hållet, det är ju uppenbart att jag inte kan göra det bra nog.

Farsan fick en snilleblixt för ett par dagar sedan, han skulle spola skållhett vatten i avloppet i källaren eftersom han tyckte att vattnet rann ner för dåligt. Problemet var ju det att man måste ha lite tryck i vattnet också, inte bara hetta. Så vad hände? Det blev översvämmning i hela tvättstugan.

Så jag fick order om att hålla koll på avloppet när jag tvättar. Vilket jag också gjorde, det lilla jag var tvungen att tvätta trots att jag från Madam fick order om att inte använda tvättmaskinen alls.

Sen kommer Herrn och Madam hem... och vem som blev surast vet jag faktiskt inte. Först får jag skäll för att jag använt maskinen alls, sen får jag skäll för att deras kläder inte är tvättade. Hur de nu får ihop det, det förstår jag inte.

Idag har Madam skrikit på mig för att kläderna, som inte varit torra eftersom avfuktaren lagt av, inte har plockats ner från tvättlinan och vikts ihop.

Hon har skällt på mig för att någon av katterna dragit in något dött djur under natten och blodat ner golvet, hur det nu var mitt fel, jag låg ju och sov.

Det låg "en halv smörgås" på bänken när hon kom upp, vilket översätts med att pappa delat sina mackor utan at städa upp smulorna efter sig som vanligt innan han åkte, och som vanligt så är det mitt fel. Jag menar, alla kliver väl upp vid halv sju på mornarna för att städa iordning huset efter sin far bara för att det ska vara rent när deras mor kliver upp? Det är väl fullt normalt? Inte.

Och cigaretter! Dessa förbannade cigaretter! Hon hade själv slängt i en maskin tvätt innan de åkte, och jag fick hänga upp den. Vad jag inte kunde fatta var varför kläderna var så luddiga. Så jag tvättade om dem, men det hjälpte inte. Som de flesta andra förmodligen skulle göra så tänkte jag att jag tar det med klädvårdsrullen när kläderna torkat. Nähä nä, det var helt fel. Madam blev hispig när hon såg hur kläderna såg ut och varför hade jag inte gjort något åt det och vad fan hade jag stoppat i maskinen för att fördärva deras kläder så?

Hennes humör blev ju inte bättre av att jag påpekade att det inte var mitt fel att hon inte kunde rensa ur fickorna på kläderna innan hon stoppade dem i maskinen, varpå jag visade upp de fyra cigarettfiltren som var kvar av cigaretterna som fått åka tvättmaskin. Och det kan jag lova, de var definitivt inte mina!!!

Så. Hur har er helg varit?

/// VampireCat

Jag fattar inte vad det är för fel på mig. Jag tror allvarligt talat att jag är lite skadad i huvudet på något sätt.

Jag menar, varför skulle jag annars stå ut med all skit i mitt liv?
Min morsa säger hella tiden åt mig att göra saker, sen klagar hon på hur jag gör det och gör om det själv igen bara för att det inte blev exakt som hon ville ha det gjort.

Min farsa existerar knappt här hemma, vore det inte för att han vill ha middag när han kommer hem och all smutstvätt han lämnar efter sig så skulle det inte märkas att han bor här.
Min brorsa svävar runt på sina “nybildad familj”-moln och ser inte problemen vi har här hemma. Visst har han gott om råd, men ingenting som faktiskt hjälper.

Min mormor är gammal och har svårt att gå så morsan vill att jag ska ta på mig rollen som skurken och få henne att sälja huset.
Mina vänner är ena jävla skitstövlar som inte bryr sig om mig alls såvida de inte kan utnyttja mig på något vänster.

Mitt ex som jag verkligen avskyr vägrar att lämna mig ifred, jag svär på att det är precis som att försöka ta död på all världens kackerlackor. Dödar man en kommer tio nya fram.
Mitt jobb består av att arbeta ihop med ett gäng idioter som inte vill arbeta ihop med mig. Om jag ens har något jobb längre. Vad är det för sadistiskt svin som ger en ett schema fullt med bra tider och sen säger “Nej men de tiderna ska du inte ha, det är vakanta tider!”

Och som om det inte vore nog? Killen jag älskar ringer mig och vill ha tröst. Han har bekänt för sin kompis att han är kär i henne trots att hon är ihop med en annan kille. När hennes kille sen fick veta det förbjöd han honom att träffa henne mer. Så jag frågar honom: Är hennes kille enda anledningen till att ni inte blir ihop? Skulle du bli ihop med henne om hon sa att hon älskade dig?
Svaret på båda frågorna var ett solklart JA.
Fy fan säger jag bara.

Och det verkade inte ens som han fattade att han sårade mig med det svaret.
Min kille säger att han skulle lämna mig tvärt om hans förstaval bara sa ja?
Det gjorde ont att höra.
Jävligt ont…

Stay tuned for the next update

/// Er trogna VampireCat

Jag - är - så - FRUKTANSVÄRT - trött - på - allt - det - här!!!!!

Idag har varit en sån där dag som man bara vill glömma, en dag så allt man irriterar sig på inträffar.

1. Jag får sms från halebop tidigt som fan på morgonen, på min lediga dag då jag sett fram emot att få sova ut!!

2. Elbolaget ringer upp mig, TVÅ GÅNGER, fast jag varken har egen llägenhet eller hus.

3. Jag samlar ihop all tvätt och går ner till tvättstugan där jag upptäcker att tvättmedlet är slut, varpå jag letar efter tvättmedlet, kommer fram till att det inte finns något, sedan kläcker mor min ur sig flera timmar senare att det står i garaget. VEM I HELA FRIDEN FÖRVARAR TVÄTTMEDEL I GARAGET???!!!!

4. Vi bestämde oss för att vi skulle ha resterna av pizzan vi gjorde igår till middag idag, hur mycket tror ni det fanns kvar av den? SLUTA SMÅÄTA AV KVÄLLENS MIDDAGSMAT!!!

5. Ska byta om till arbetskläder (för trädgårdsarbete) och allt är fuktigt. Efter att vi badade i poolen igår har någon lagt sin blöta handduk ovanpå mina kläder.

6. Vi sliter som djur hela dagen, man kommer hem - svettig och helt slut - och måste ringa och tala om för kompisen att jag inte kan passa hennes katt (två dagar innan jag ska hämta den) eftersom det där förbannade mumintrollet som jag bor ihop med plötsligt bestämt sig för att det blir för besvärligt att ha en extra katt i huset!

7. Kommer ner i tvättstugan för att ta hand om tvätten och upptäcker att MIN MAMMA HAR STULIT MIN ENA BH!! Kläder, visst, men hon kan väl för fan låta bli mina underkläder???

8. Jag kommer upp från duschen klockan nio på kvällen, förväntar mig att känna doften av grillat kött och potatisgratäng. Vad finner jag? Ugnen är tom, köttet ligger kvar i kylen och grillen är inte ens tänd. MÅSTE JAG GÖRA ALLT??!!

9. Det är sent, jag är trött, och går inför att lägga mig. Vad upptäcker jag? Inte bara har de haft min ytterdörr öppen när de grillat så hela rummet luktar grillrök, de har vänligt nog lämnat dörren öppen när de gick in, med myggnäten fråndragna och taklampan tänd!!!

Den här listan skulle kunna bli 1000 punkter lång men jag har en tidig dag framför mig och skulle vilja få minst tre timmars sömn innan det är dags att kliva upp.

///En trött och irriterad VampireCat

Nu är det slut och finito för alltid. Jag orkar inte mer. Det kvittar om han söker upp mig igen eller inte, han är inte välkommen längre.

Han anklagar mig för alla synder mellan himmel och jord, men han vägrar att förklara varför!! Han har till och med anklagat mig för att vara oresonligt hemsk mot mitt ex. Mitt ex som gjorde en annan kvinna med barn medan han var tillsammans med mig!!

Här är ett tips till alla er killar där ute: SNACKA INTE SKIT OM SAKER NI INTE VET NÅGOT OM!!

I vilket fall som helst så är måttet rågat nu. Jag har fattat mitt beslut. Det är dags att börja om på nytt, UTAN jobbiga exkillar.

Hello future, here I come!

Killar!!!!

Just nu är jag färdig att  strypa dem allihop!

Exakt VAD är det som får killar att tro att de vet precis allt om oss? Att de känner till precis allt vad vi känner och tänker??

"Men tänk efter älskling! Det enda du vill med den här killen är ju egentligen att ligga med honom!"

Gå och dränk dig din skithög!! Du vet inte ett skit om vem jag är eller hur jag känner och tänker, och det har du aldrig gjort!!

Det är i alla fall vad jag skulle vilja säga till honom, men jag har upptäckt att det inte lönar sig. Han lyssnar inte!

Jag är så trött på alltihop! Den människan har kostat mig så mycket hjärtesorg! Kunde jag så skulle jag radera honom helt ur mitt liv, men han vägrar ju att försvinna! Jag svär, får jag se honom en gång till under den närmaste veckan så kommer jag sparka honom hela vägen till stockholm!!

///VampireCat